Rektorsprogrammet ger inga tydliga förbättringar av elevresultaten
En ny IFAU-rapport hittar inga märkbara effekter av Rektorsprogrammet på elevresultat. Det väcker frågan vad en rektor faktiskt kan påverka.
Rektorsprogrammet är obligatoriskt för nya rektorer, men en ny rapport från IFAU hittar inga tydliga förbättringar av elevernas resultat efteråt. Det betyder inte att utbildningen saknar värde, men det ställer frågan vad en rektor faktiskt kan påverka.
Studien
Effekter av skolledarskap i Sverige – en utvärdering av Rektorsprogrammet 2009–2021
- Författare
- Persson m.fl.
- År
- 2026
- Design
- Kvasiexperimentell registerstudie
- Urval
- 3 783 rektorer och biträdande rektorer, 2009–2021
Vad studien visar
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har följt rektorer och biträdande rektorer som började programmet mellan 2009 och 2021. De jämförde skolornas utveckling före och efter programstart, och med rektorer som ännu inte börjat. Hänsyn togs bland annat till elevernas socioekonomiska bakgrund, skolans storlek och huvudman.
Utfallen var slutbetyg, nationella prov i matematik, svenska och engelska i årskurs 9 samt lärarnas bedömning av rektorernas pedagogiska ledarskap. Några statistiskt säkerställda förbättringar syntes inte, varken under programmet eller de första åren efter. Enligt IFAU:s pressmeddelande stämmer det med tidigare internationella studier, där effekterna av rektorsutbildningar ofta är små eller saknas.
Författarna pekar också på att rektorer har ett begränsat inflytande över betygsvariationen jämfört med andra faktorer. Enligt rapporten står rektorn för cirka 4 procent av resultatet, medan en högeffektiv lärare kan påverka resultatet med 5–10 procent (IFAU 2026 s. 25).
Hur säkra kan vi vara?
Metoden är kvasiexperimentell, alltså inte ett slumpmässigt försök, och det fanns vissa skillnader mellan grupperna redan före programstart. Forskarna beskriver därför resultaten som indikationer snarare än definitiva mått. Kompletterande analyser med andra metoder ger samma övergripande bild.
Studien undersöker inte heller alla delar av rektorsuppdraget. Utbildningen kan ha betydelse för kunskaper om juridik, styrning och administration eller för rektorernas nätverk, och det mäts inte här. Rebecka Persson, en av författarna, säger att resultatet inte betyder att utbildningen saknar betydelse, men att den inte verkar vara tillräcklig i sig för att förbättra elevernas skolresultat.
Vad betyder det för praktiken?
Om rektorn direkt påverkar bara några få procent av resultatet är det inte rimligt att vänta sig att en rektorsutbildning ensam lyfter en skola. Min tolkning är att det viktiga i stället blir att rektorn skapar en pedagogisk miljö där fler lärare kan bli högeffektiva, eftersom lärarens direkta inflytande är större.
Det är en hypotes. Studien prövar inte vad rektorer gör för att skapa sådana miljöer eller om det fungerar, och den säger inget om hur en bättre rektorsutbildning borde se ut.
Källor
- IFAU (2026). Effekter av skolledarskap i Sverige – en utvärdering av Rektorsprogrammet 2009–2021, rapport 2026:19.
- IFAU (2026). Rektorsprogrammet ger inga tydliga förbättringar av elevresultaten.
- IFAU (2026). Effekter av skolledarskap i Sverige – en utvärdering av Rektorsprogrammet 2009–2021, rapport 2026:19